Nu tänkte jag göra om en författare igen. Ett var ett tag sedan.

Denna gång har jag valt Margit Sandemo. Hon har skrivit sagan om isfolket serien bland annat!

Margit Sandemo, född 23 april 1924 i Valdres, är en norsksvensk författare som blivit känd för sin bästsäljande romanserie Sagan om Isfolket. Hennes böcker är starkt romantiska, och innehåller även ofta övernaturliga inslag

Biografi.

Margits mor hette Elsa Reuterskiöld och var en svensk adelsfröken, vars mor (alltså Margits mormor) tillhörde den grevliga ätten Oxenstierna af Korsholm och Wasa. Margits far, som var norrman, hette Anders Underdal. De fick fem barn, varav Margit var det andra, då hon föddes 1924. Hennes föräldrar skilde sig när hon var 6 år, och modern flyttade då tillbaka till Sverige och tog barnen med sig, varför Margit Sandemo huvudsakligen är uppväxt i Sverige. Margit växlade mellan dessa två länder och lärde sig på så vis båda språken, men alla hennes böcker skrivs på svenska. Hon hade en på många sätt svår barndom, och utsattes bl.a för sexuella övergrepp. Eftersom hon sade sig vara synsk blev hon intagen för vård. 1945 reste Margit till Valdres där familjen ägde en fjällstuga. Där träffade hon norrmannen Asbjørn Sandemo som hon gifte sig med i mars 1946. Hon fick tre barn, Henrik, Tove och Björn.

Margit Sandemo började inte skriva förrän vid 40 års ålder. Hon har hävdat att hon redan då hade 30 böcker klara i huvudet. 1964 skickade hon in sin första roman till ett förlag men där sade man att man hellre ville ha hennes böcker som en följetong i en veckotidning. Den första boken hette Vredens natt.

Den kanske viktigaste händelsen i hennes karriär var då förlagschefen för Bladkompaniet frågade om hon kunde skriva en släktserie. Margit Sandemo vägrade i två år. Men 1980 började hon skriva den första boken i serien Sagan om Isfolket. Margit Sandemo säger att det var som om någon annan som talade genom henne när hon skrev dessa böcker, som om någon ville få fram något och gick genom henne. Serien omfattade i slutändan 47 böcker, trots att den var upplagd för endast sex stycken.

Efter två fristående böcker kom nästa stora serie, kallad Häxmästaren och efter den kom Legenden om Ljusets Rike. Alla de tre serierna bildar en lång serietrilogi på 82 böcker. Sagan om Ljusets Rike är en blandning av Sagan om Isfolket och Häxmästarn, där personer från båda böckerna möts. Margit har även skrivit tre serier till som heter De svarta riddarna, Blåljus och Trollrunor.

1999 miste Margit Sandemo sin man. Samma år hade hon skrivit sin 105:e bok inom loppet av 19 år. Hon åkte till Spanien för semester, men kunde inte hålla sig borta från skrivandet utan började skriva igen efter två dagar. Vid detta tillfälle tillkom De Svarta Riddarna.

Margit Sandemo har även skrivit en mängd fristående böcker som inte hör ihop med någon serie, men som med ett gemensamt namn marknadsförs som Sandemo Serien. Hennes böcker har sålts i 37 miljoner exemplar där Sagan om Isfolket står för 25 miljoner. Man har 16 gånger försökt att göra en tv-serie eller film av Sagan om Isfolket och Häxmästaren. Anledningen till det är väl främst att böckerna inte fanns på engelska. För drygt 2 år sedan kontaktade hon en översättningsbyrå i Helsingborg som översatte de första 4 böckerna i serien till engelska. Båda bokserierna har dessutom gått som musikal i Norge.

Sandemo säger att hon inte läser så mycket böcker själv, eftersom hon är rädd att hon ska råka kopiera någon omedvetet.

Margit Sandemo är bosatt i Skillinge.

Serier:

• Sagan om Isfolket (Sagaen om Isfolket)
• Häxmästaren (Heksemesteren)
• Legenden om Ljusets rike (Lysets rike)
• Sandemo-serien
• Historien om en fjälldal
• De svarta riddarna
• Blåljus
• Trollrunor

Fristående romaner [

 Skimrande vårar, 1993

• Vi är inte ensamma, 1990
• Visst katten har djuren själ, 1994
• Tessa, 1997
• Drömmen om en vän, 1997
• I nattens tystnad, 1998
• Vargens lilla lamm, 2000
• Ensam i världen, 2000
• Den mörka sanningen, 2001
• I riddarnas spår, 2003

Faktaböcker

• Vi är inte ensamma, 1990
• I riddarnas spår, 2003
• Visst katten har djuren själ, 1994

Sandemo är verkligen en fantastisk författare. Hon har skrivit så många böcker på ingen tid. Otroligt.

Inga fynd idag. Men en glädjande nyhet:P Mamma Har beställt alla böckerna i hammarby serien!!!!! så de kommer nog på måndag:D jag har världens bästa mamma<3

+ att jag antagligen får påfyllning av isfolket böcker ikväll:D

Nu ska jag iväg på "Loppis". Hoppas på bokfynd i massor.

:D

Igår läste jag även ut sveket. Fortsättningen på "Vampyrens märke"

Handling: Zoey trivs på nattens hus. Hon har det bästa kompisarna, en mäktig mentor som tror på henne. Men när en levande mänsklig tonåring hittas död, med rivmärken och helt tömd på blod. Då riktas misstankarna mot nattens hus.

Boken är väldigt bra. Jag blev överraskad måste jag säga. När karatärer man tycker om byter sida. Från den goda till den onda. Men det gjorde hela boken tusen gånger bättre. Jag längtar riktigt efter nästa bok.

Den får: ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ av Tio.

Handling: Cecilie har stora problem. Det har fått följder av hennes korta romans med den gifte prästen Martin. Hur ska hon klara att se Alexander Paladin i ögonen igen? Men de kan lösa båda sina problem tillsammans. Cecilie med sitt snesteg och Alexander med sin oförlåtliga synd.

Denna är nästan bäst hittils:D Men där tog min lilla samling slut. Ska fråga Sandras mamma om jag kan få fler i helgen. Men jag ska ta mig igenom stolthet och fördom först.

Ur Sveket av P.C Cast och Kristin Cast

 Jag slog armarna om henne och drog henne hårt intill mig och viskade

"Det gör inget om människor och nybörjare och vampyrer inte tror mig när det gäller dig, för Nyx gör det. Vi är inte färdiga med varandra, du och jag"

Har funderat lite på bokmärken (Inte änglar och sådant) Jag brukar lägga i mellan ett papper eller försöka komma ihåg sidan. Jag är då för att förtydliga väldigt dålig på att andvända dem. Hur är det med er? Använder ni bokmärken? Eller gör ni som mig? Eller har ni andra bra sätt?       

Nästa bok får en recention idag också. Femte boken får en recention i morgon.

Handling: Yrja Mattiasdotter är hjulbent och inte det minsta vacker. Lyckan är att hon fick leka med barnen vid lindallén och Gråstensholm. Men att hon senare blir obotligt förälskad in Tarald blir inte trevligt. Tarald som aldrig skulle titta åt hennes håll.

Denna var också bra. Men sämst hittils. Jag tyckte inte att Yrja var intressant och läsa om. Men att Cecilie kommer in i bilden är inte alls fel.